Det är vad jag känner just nu. Vill bara hem till min älskling och hålla om honom. Jag har jobbat min första dag och det gick bra. Känns okej här nere så länge jag håller mig sysselsatt, men så snart jag blir ensam och börjar tänka känns allt hemskt.. Jag vet inte om det här med Stockholm kommer vara min grej, i alla fall inte när min pojke inte är här.
Jag försöker vara stark och ta det dag för dag. Det känns bara jättejobbigt just nu. Ska ge det ett halvår iaf, det har jag lovat mig själv. Och sen får jag och Anders utvärdera hur vi känner. Om någon av oss inte känner att det här funkar får vi bestämma vad vi ska göra. Jobbigaste tiden är nu för det är nytt och jag känner inte till varken jobb eller lgh. När jag får min lgh och börjar vara bekant på jobbet kanske det blir bättre.
Det var allt från en ledsen Anna för nu. Kram på er alla där uppe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar