torsdag 30 april 2009

Varför förstår ingen hur jag mår?

... och varför förstår inte jag det heller?

Det var ett tag sedan jag skrev, har inte känt att jag haft nåt att skriva om. Orkar inte med någon uppdatering av allt som hänt, de som behöver veta det är redan uppdaterade. Jag vet fortfarande inte vad jag ska skriva men känner att jag måste få ut det jag tänker på. Jag har ju varit ett tag här i Stockholm nu och det har känts både bra och dåligt. För ett tag sedan kändes det så pass bra att jag funderade om jag aldrig skulle komma upp igen. Men sen gick det väl en dag och jag inser för varje dag hur mycket jag saknar Luleå och alla där uppe. Det är inte en perfekt stad men jag är lycklig där. Min hjärna säger att jag inte kan säga upp ett heltidsjobb här nere en sån här tid för att vara arbetslös där uppe medans hjärtat säger att jag kommer att gå under här nere om jag stannar. Även om jag försökt förklara för de som frågar tror jag inte att någon vet hur jag egentligen mår, kanske för att jag inte berättar allt för någon, förutom Anders då. Även om min familj vet hur jag har det tror jag inte att de vill råda mig att säga upp mig eftersom dom tycker att det är en sån jättechans för mig. Och det är ju det jag också vet att det är. Samtidigt som jag känner att jag inte är lycklig där jag är. Och vad är viktigare än det? Jag går emot allt som jag nånsin sagt och allt som jag tror på om jag stannar här nere för att jag är rädd för vad som finns där uppe. Det är ungefär samma resonemang som att jag inte skulle flyttat ner i januari för att jag var rädd för vad som skulle hända. Nu har jag testat det här, frågan är bara hur länge måste jag testa för att kunna säga att det inte är för mig?

Ibland skulle jag önska att någon tog beslutet åt mig, men det kommer inte att hända. Det som skulle hända (och som jag kanske i hemlighet hoppas på) är att dom på jobbet inte vill ha mig kvar, jag har ju fortfarande provanställning. I så fall skulle dom ta beslutet åt mig och jag skulle inte behöva fundera.

Hoppas alla ni har en fin valborgsmässoafton.

Inga kommentarer: